Med gröt i hjärnan

Just nu känns det som om min hjärna ersatts av kall klibbig havregrynsgröt. Jag borde sova efter nattens jour, och är egentligen jättetrött,  men kan inte få kroppen att varva ner. Istället slösurfar jag, knaprar Mariekex och pillar lite med foton. Här är några från lägret.

Annonser

Två år eller Grattis på tillblivelsedagen

Idag är det exakt två år sedan Maja blev till. Idag, precis som då, har det varit riktigt sommarväder. Lite mer dräglig temperatur dock. Det var nästa olidligt varmt 2010.

M och jag har firat med att äta pannkakor och smultron. M har inte brytt sig om smultron tidigare, men idag upptäckte hon att 1: smultron smakar mums! 2: vi har massa smultron i trädgården och 3: det är lättare att plocka dem ur mammas burk än från plantorma. Det blev i alla fall så många över att vi kunde njuta av dem till kvällsmat med mjölk och lite socker (för den goda smakens skull).

Sommarbär

För övrigt har M och jag monterat en sandlåda. Visserligen utan sand än så länge, men det kommer.

Jag gick in på byggmarknaden och frågade om de hade sandlådor, och jo, det hade de. En sort, så det var inte så mycket att välja på. Nu har den ”stått till sig” i garaget och jag tänkte att det var hög tid att montera den. M hjälpte glatt till med sin nyinhandlade hammare från IKEA, samtidigt som jag svor över att jag glömt ladda skruvdragaren. Gammal hederlig skruvmejsel fick det bli.Hon bankade där hon kom åt och tittade förundrat på när jag skruvade in skruvarna. Vi får väl se hur länge den håller, det var inte världens grövsta plankor eller bästa kvalitet.

Att bara vara

Att sitta på trappan med en kopp kaffe i handen i skymningen och lyssna på fåglarna, känna rosornas doft och få dela det med en fin vän samtidigt som M sover gott i sin (nåja min) säng -det är livet. Att bara sitta och ömsom vara tyst, ömsom småprata -att bara vara.

Jordgubbar, blå sandaler och en ofantlig sandlåda

Midsommar är nu överstökad med  blommor i håret på både mig och M. Jordgubbar har vi ätit (och äter) i massor. M älskar dem. Hon tar en i varje hand och mer eller mindre mosar in dem i munnen så det rinner åt alla håll, samtidigt som hon gärna skrattar högt. Igår fick hon sitta på terassen iklädd endast blöja när hon frossade i favoritbären.

Härom dagen var jag och C uppe på hennes vind och tittade efter kläder och skor hennes barn haft. Vi hittade  bl a ett par blå sandaler i alldeles lagom storlek till M. Åh vad hon blev glad. Hon klampade omkring i dem i köket hela kvällen och var mycket förtjust över att hon kunde peta på sina tår genom springorna. När vi skulle till dagis dagen därpå, gick hon och hämtade sandalerna i hallen, trots att jag redan satt på henne de gröna gympaskorna. Sandalerna skulle med. Hon nöjde sig dock med att jag packade ner dem i väskan. Så i lördags, när Mormor och Morfar skulle hämta henne på dagis, påpekade hon noggrannt (på sitt eget språk) att sandalerna var hennes och de skulle vara på fötterna. Hon var nämligen barfota och sandalerna stod på skohyllan.

Igår kväll hade vi strandpremiär tillsamman med morbror, mormor och ”kusin”. Ooo, sa M och vickade glatt på tårna i den ofantliga sandlådan. Varm, mjuk sand, och hur mycket spännande pinnar, stenar, musslor, tång som helst. Dessutom fanns de oändligt med vatten, och vatten är alltid kul. Med ett stadigt tag om Mormors hand stod M i vattenbrynet och lät vågorna skölja över fötterna. När det kom en våg som gick henne till knäna skrattade hon så hon hickade. Det lovar gott för framtida stranddagar och -kvällar tycker jag.