Närkontakt av tredje graden?

Senaste tiden verkar M ha ett allt större behov av fysisk kontakt.

Hon kan leka med olika saker både länge och väl, om hon får sitta i mitt knä och hon ställer sig ofta framför mig, sträcker upp armarna och säger ”Biia, biia” eller ”Beea, beea” vilket jag tolkar som ”bära mig”. Får hon bara sitta i min famn eller att jag bär på henne så är allt okej.

Vid nattningen har hon alltid velat ha sina fötter mot/mellan mina knän, men nu vill hon antingen ligga ihoprullad i min famn eller ovanpå mig. Det är som om hon inte kan komma nära nog.

Samtidigt var hon en riktig tuffing idag när jag lämnade henne på dagis. Inte ett pip, inte ens ett hejdå skulle det vara. Nej, hon travade rakt in och började leka. Kanske ”tankar hon mamma” när hon är hemma för att klara sig resten av tiden? Kanske är det bara en fas hon ska igenom? Inte vet jag.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s