Det var visst ett tag sedan..

…jag skrev här. Ehum. Det beror inte på ointresse eller ovilja, jag har helt enkelt inte orkat. Dagarna (och förkylningarna) avlöser varandra och jag är helt slut.
M utvecklas för var dag som går, och även små saker känns som stora steg.

I övrigt har jag en känsla av rotlöshet. Mina föräldrar har nu sålt huset de bott i i 40 år, och jag vuxit upp i. Oavsett var jag har bott, har alltid ”hemma” funnits. Visst, det kommer att finnas ett nytt ”hemma” dit de flyttar, men det är inte riktigt samma sak. Det är med lite sorg i hjärtat jag går runt i rummen i huset. Huset, där jag känner varenda knarrande golvplanka. Huset med sina udda fönster och vinklar och vrår. Huset med sina nivåskillnader efter diverse renoveringar.
Jag har ett eget hus nu, och ska på något sätt ”förankra” mig här istället. Jag antar att det är ett steg i att bli/vara vuxen. Vi ska i alla fall fira julen ”hemma”. Jag tänker njuta och bara tänka på de goda minnena. Naivt och barnsligt? Javisst, och det står jag för.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s