Kanske ordlös men inte ljudlös

Maja säger, ännu, inte så mycket. Egentligen ”pratar” hon mer eller mindre konstant och har mängder med ljud för sig, men ”vanliga ord” är ännu få. Det bli ett ”hej” ibland och ett ”ja” då och då. Däremot har hon börjat nicka och skaka på huvudet. Oftast blir det rätt på så sätt att hon nickar när det är något hon menar ”ja” och skakar på huvudet vid ”nej”. En annan variant är att hon nickar mycket vid ”ja” och klart mer tveksamt vid ”nej”. Hon nickar också när hon gjort något som hon tycker är bra och rätt. Illtjuter, gör hon när hon inte vill, men det, liksom gråt, är ganska sällsynt.

På kvällen kan vi ligga sida vid sida i sängen och gnugga näsorna mot varandra. Då ler hon så det syns lång väg. Hon ler med ögonen så jag blir helt varm inombords.

Jag älskar den fina ungen mer än jag har ord för. Maja är min prinsessa, den finaste flickan i hela min värld.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s